Här går jag lite snabbt igenom mitt LED-bygge. Det kan tyckas komplicerat, men det är egentligen väldigt enkelt om man bara läser på ordentligt innan och tänker en extra gång innan man gör något. Jag har aldrig gjort något liknande tidigare och mycket var nytt för mig och det gjorde bara det hela desto roligare! Resultatet var inte sent att visa sig när armaturen väl kom igång och allt jag placerat under den har exploderat i tillväxt. Framöver planerar jag en lite större LED-ramp som jag hoppas kan förse mig med sallad och grönsaker året runt. Vad sägs om färsk, egenodlad sallad och gurka på frukostmackan i januari, skördad för bara några minuter sedan? Det är åtminstone mitt mål!
Så hur gick jag tillväga med mitt LED-projekt? Först satte jag mig ned och läste. Sedan läste jag lite till och sen struntade jag i att sova ett par nätter medans jag läste ytterligare lite till. Efter att jag lyckats få i mig tillräckligt mycket sömn läste jag igenom allt igen. Google är din vän här. Ny LED-teknik tillkommer hela tiden så det gäller att hålla sig à jour. Det är också oundvikligt att hamna på de mer ljusskygga odlarnas hemsidor och forum. Även om det kanske känns fel att surfa runt på deras hemsidor så är det ett nödvändigt ont. Vill man lära sig någonting bör man lyssna till de som lägger ner hjärta och själ på att bryta mot lagen på bästa sätt. Målen må vara olika, men medlen är desamma.
Till lite tekniska data för armaturen innan vi sätter igång:
Röd-blå slinga på Mean Well 700 mA-drivare: 29,5 W
- 12 x Cree XP-E Red
- 2 x Cree XP-E Blue
- 1 x Cree XT-E Royal Blue
- 2 x Philips Rebel ES Deep Red
Kalltvit slinga på Mean Well 1050 mA-drivare: 46,3 W
- 16 x Cree XP-G R5 Cool White
Total effekt: 75,8 W
I bilden ovan syns kylflänsen (den stora svarta), de två drivarna (de vita klabbarna), kylpasta, upphängningskit, LED-testare, linser samt de inpackade LED:sen.
LED:sen jag använde till mitt bygge.
Linserna (80°).
Drivare, 1 á 700 mA och 1 á 1050 mA.
En diod i närbild.
LED:sen monteras på kylflänsen som jag borrat och gängat. Att borra och gänga aluminium är inte så svårt, särskilt inte om man har en pelarborr. A och O är dock smörjning: T-sprit eller WD-40 funkar fint.
När dioderna är på plats lödde jag fast lite lödtenn på polerna för en enklare lödning.
Mäta, klippa och skala. Mäta, klippa och skala...
Detta är den röd-blå slingan som utgör merparten av själva växtljuset. Rött och blått är vad växtens klorofyll absorberar mest utav medan grönt reflekteras så gott som fullständigt. Detta förklarar varför löv vanligtvis är gröna i vitt ljus (lamp/dagsljus). När jag enbart har på min röd-blå slinga är löven svarta eftersom allt ljus absorberas.
Här är båda slingorna igång. När jag stoppade i kontakterna första gången blev jag så överrumplad av ljuset att jag i ren terror drog ut den ögonaböj. Det var som att starta en mindre sol i vardagsrummet. Som hittat, alltså!
Närbilden på dioderna kan ju vittna om hur kraftigt ljuset är. Stirra inte in i dessa om ni inte har en starkt rotad blindkäppsfetisch!
Växthörnan under LED-belysningen. Äntligen en växt! Scrollfingret är helt ömt, men till sist återfanns lite ljus i slutet av tunneln. Mycket teknik i det här inlägget. Framöver återkommer jag med ett inlägg där jag visar fler bilder på hur växterna utvecklats under ljuskällan.

















Inga kommentarer:
Skicka en kommentar